15 oktober 2001

Klicka här för att gå tillbaka till startsidan

Idag hade jag skrivit upp mig för att jobba på svenska ambassaden så det blev till att gå upp tidigt. Jag skulle hjälpa till med nån lunchmottagning. Den ingick i Swedish Style där jag hade anmält mig för att hjälpa till som volontär.

När jag kom fram fick jag veta att lunchmottagningen var inställd men att jag istället skulle hjälpa till med matlagning inför den stora banketten på kvällen. Viktoria skulle vara där, och Eva Dahlgren och flera viktiga japanska nissar. Matlagningen skulle visst ta hela dagen.

Så jag blev satt i arbete med att plocka persilja. En hel stor låda behövdes. Jag fick sällskap av en tjej, Eva, i riktig kockmundering. Hon visade sig gå på kocklinjen på gymnasiet och var här och gick på kockskola i Tokyo. Vi hade en hel del gemensamt och hann prata ganska mycket.

Eftersom vi skulle vara där hela dagen bjöds det på mat. Stjärnkockarna som var där för att göra middagen hade beställt sushi till lunch. Sushi är som bekant inte alls rå fisk utan japanskt klibbigt ris med diverse tillbehör. De flesta tillbehören idag bestod av fisk, rom, musslor och bläckfisk. Det fanns ett par bitar som jag kunde äta och de var som mjuk omelett. Inte speciellt gott. 

Jag och Eva gick istället iväg på Starbucks och fikade. Vi åt konstiga havrescones-muffins och drack caramel coffee. Och pratade.

På kvällen skulle jag passa Johannes och Alexander Rex igen, för deras föräldrar skulle gå på banketten på ambassaden! Vilka lyckostar. Barnen var snälla och tittade på film som jag haft med mig och gick och lade sig i tid. Sedan spelade jag Gameboy i tre timmar tills föräldrarna kom hem. Det hade Thomas aldrig fått.